Frågor & Svar

Varför har Sverige så många gruvor?
Sverige har en mineralrik berggrund. Svenska gruvor har sedan 900 år skapat jobb och ekonomisk trygghet i Sverige. De äldsta gruvorna för järn och koppar samt silver finns på Utö i Stockholmsskärgård respektive Falun. Sala silvergruva var produktiv i 500 år från 1400-talet. Idag svarar Sverige för 85 % av EU:s järnmalmsproduktion, och är stora även på andra områden. Enligt branschen kan Sverige till 2025 trefaldiga sin produktion och därmed skapa 50 000 nya jobb.

Vad är Tasman för ett företag?
Tasman Metals AB är ett svenskt bolag med säte i Bollnäs. Vi är ett helägt dotterbolag till Tasman Metals Ltd, ett kanadensiskt företag med huvudkontor i Vancouver.

Vad arbetar Tasman med?
Tasman arbetar främst med vad som brukar kallas kritiska metaller, en hel rad metaller som är uppsatta på EU:s s.k. kritiska lista. I dag arbetar vi främst med sällsynta jordartsmetaller (eller REE på engelska), men också volfram.

Var finns era projekt och har ni någon gruva igång?
Vi är helt fokuserade på Skandinavien och Norden och då främst Sverige. Våra projekt finns i huvudsak i Sverige, och vi har tidigare haft undersökningstillstånd både i Norge och Finland. Vi har inga gruvor i drift eller har haft någon verksamhet utanför Skandinavien.

I vilket skede befinner sig Norra Kärr nu?                                                                             Tasman har våren 2015 färdigställt en s.k. ”pre-feasibility studie”, eller PFS. Studien har omfattat studier som totalt kostat ca 100 MSEK under ett antal år. Studierna ger oss en bra bakgrund till hur mark-, vatten- samt miljöfrågor kan hanteras, och inte minst hur tekniken och ekonomin kan se ut i ett framtida projekt.

Hur ser marknaden ut för sällsynta jordartsmetaller?                                                       Precis som för andra metaller har även priserna för sällsynta jordartsmetaller sjunkit. Användningen och efterfrågan stiger dock, och vid någon tidpunkt kommer priserna att åter stiga då Kina i praktiken är den enda källan idag. Efterfrågan drivs till stora delar av efterfrågan på miljöteknik. Norra Kärr är den enda fyndigheten i dag i Europa som innehåller en stor andel av s.k. tunga sällsynta jordartsmetaller, vilket talar för fyndigheten och projektet på sikt.

Letar ni uran och kommer ni att bryta det?
Det är tyvärr så att det har spridits och fortfarande sprids rykten om att Tasman letar uran vilket är beklagligt. Vi vill kraftigt dementera detta och det kan enkelt bekräftas av Bergsstaten. Tasman har aldrig letat uran och har inte heller haft, eller har några undersökningstillstånd som omfattar uran. Inte heller har våra ansökningar om bearbetningskoncessioner omfattat uran, vilket gör att detta element inte får utvinnas. Ofta förekommer dock både uran och torium, som förorening, i fyndigheter som även innehåller sällsynta jordartsmetaller, dock inte i Norra Kärr.

Vad är det Tasman Metals har hittat i Norra Kärr?
Provborrningar visar att det finns unika halter av några mineral som innehåller sällsynta jordartsmetaller (REE). Idag produceras mer än 95 % av dessa i Kina, som önskar minska exporten av olika skäl. Norra Kärr förefaller vara en unik fyndighet, som skulle kunna förse Sverige och Europa med dessa metaller som är viktiga i modern teknologi.

Vad har Tasman Metals ansökt om?
Tasman Metals AB har ansökt om en s.k. bearbetningskoncession. Koncessionen beviljades först i maj 2013 men överklagades till regeringen. Bearbetningskoncession (tidigare kallat utmål) är ett olyckligt valt namn. Det ger inte rätt till någon bearbetning eller brytning, utan man kan säga att det är en förlängning av ett undersökningstillstånd. En bearbetningskoncession ger ensamrätt till fyndigheten i 25 år och är ett krav för att man senare ska kunna bryta fyndigheten. För att senare kunna bryta och producera malmer, måste alla företag ansöka om miljötillstånd enligt miljöbalken. Vi har också ansökt om att få ett mindre miljötillstånd för att genomföra en mindre provbrytning på 200 kubikmeter. Ett tillstånd som beviljats av miljöprövningsdelegationen i Östergötland, men överklagats till mark- och miljödomstolen och mark- och miljööverdomstolen, vilka båda avslagit alla överklaganden.

Vad innebär det att regeringen beviljat bearbetningskoncessionen?
Regeringen avslog i januari 2014 alla överklaganden som inkommit och det innebär i praktiken ett ja till projektet och en eventuell gruva. Beslutet innebär att platsens lämplighet nu är prövad och avgjord och att frågan avseende motstående riksintressen även den är avgjord. Regeringen nämner också att de inte ser några större risker för Vättern baserat på de handlingar som bolaget redovisat och de yttranden som inkommit. Innan en gruva kan startas upp måste dock ett miljötillstånd sökas och erhållas. Detta tillstånd reglerar vilken miljöpåverkan som kan tillåtas enligt MB Kap 9 och omfattar även villkor för verksamheten inklusive vilken ekonomisk säkerhet som krävs.

Vad är en miljökonsekvensbeskrivning?
För att förenkla kan man säga att det är en bekrivning av verksamheten, dess miljökonsekvenser samt hur man kan reducera dessa konsekvenser, också kallat skyddsåtgärder. Det är viktigt att förstå att man i ett projekt ofta skriver flera miljökonsekvensbeskrivningar, med olika omfattning och syfte. En enklare miljökonsekvensbeskrivning bifogas en ansökan om berbetningskoncession, en annan mer omfattande skickas med när man söker tillstånd enligt miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivningar brukar också skrivas t.ex. när ett område ska detaljplaneras och elledningar ska dras fram. Idagsläget finns en enklare miljökonsekvensbeskrivning framtagen för bearbetningskoncessionen som uppfyller syftet enligt minerallagen samt en mindre miljökonsekvensbeskrivning för provbrytningen.

Har Tasman Metals ansökt om brytning?
Nej. Inför en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken krävs många utredningar avseende teknik och miljö. Man kan inte skynda fram ett avancerat och komplicerat projekt. I dagsläget utförs fortfarande många miljöutredningar och tekniska utredningar. Mycket underlag finns redan framtaget, men inte allt. I dag finns ingen klar tidsplan för när allt kan vara klart. Skälet till detta är också den nuvarande konjunkturen. Något beslut om att gå vidare med en tillståndsansökan finns sålunda ännu inte.

Vad händer den närmaste tiden?
Tasman fokuserar nu på att optimera alla delar av designen. Vi vill säkerställa att vi slutligen föreslår det bästa projektet, något som kommer att kräva ännu mer data och utredningar. För tillfället arbetar vi mycket med att optimera anrikningsprocesserna.

Är uran och torium en riskfaktor vid brytning?
Nej. Inte i Norra Kärr. Sverige är ett land som är rikt på bergarten granit (ca 20% av Sveriges yta upptas av granit) och även bergarten alunskiffer finns på flera ställen. Många graniter i Sverige har ett högre innehåll av uran än jordskorpans genomsnitt på 2–3 ppm. Det inte många vet är att även de svenska järnmalmerna innehåller uran och torium. Mest uran finns i alunskiffer som finns på många platser i landet. Där kan halten variera mellan 50 ppm (Skåne) och upp till 1000 ppm (norra Sverige). Berget i Norra Kärr har relativt låg halt av uran och torium, omkring 10 ppm, men lägre halter påträffas också beroende på vilken bergartstyp som analyseras. Själva malmen inenhåller ännu lägre halter. Faktum är att det gödsel – blåkorn (NPK) – som läggs på mark i trädgårdar och åkrar har ca tre ggr högre uranhalt än berget i Norra Kärr. Vätterns uraninnehåll tillförs främst från dessa gödselgivor samt den naturliga vittringen av berg och jordar runt Vättern och då inte minst alunskiffern i Östergötland.

Påverkas grundvattnet eller Vätterns vatten?
Nej, det är uteslutet att grundvattnet i området eller Vätterns vatten skulle skadas av en framtida eventuell brytning. I dagsläget har flera studier genomförts och även lakförsök (accelererade vittringstester) på avfall. Resultaten visar att halterna är i nivå med dricksvatten och inga tungmetaller eller radioaktivitet har heller kunnat uppmätas. Eftersom bergarten är en alkalin bergart finns heller ingen risk för att syra ska kunna bildas. Detta kommer naturligtvis att granskas noggrant av myndigheter och miljödomstolar i samband med den framtida miljöprövningen.

Det som händer i Finland (Talvivaara), kan det hända i Norra Kärr?
Nej. Den verksamhet som sker i Talvivaara har ingen likhet med Norra Kärr. I Talvivaara utvinner man främst koppar, nickel, zink och kobolt genom storskalig s.k. ”heap-leaching” dvs man låter berget ligga i stora högar med kontinuerlig tillsats av svavelsyra. Berget i sig själv är svavelhaltigt och produceras sin egna syra. I Talvivaara bryter man en alunskiffer, liknande den som finns i Östergötland. Berget i Norra Kärr är inte syraproducerande, är inte av samma typ och innehåller inte dessa metaller, och brytningen som planeras är också betydligt mindre t.ex. så är den planerade brytningen i Finland ca 24 gånger större än i Norra Kärr dvs på tre år skulle malmen i Norra Kärr ta slut med motsvarande brytningstakt.

Kommer gruvan att bli lika stor som Aitik?
Nej. En framtida gruva i Norra Kärr kan inte bli lika stor som Aitik. I Aitik bryter man idag ca 36 Mton malm, och man vill utöka till 45 Mton. Brytningen i Norra Kärr är planerad till ca 1,2 Mton/år, så Aitik är ca 40 ggr större. Norra Kärr är snarare i samma storlek som Zinkgruvan i norra änden av Vättern.

Varför måste gruvan anläggas just i Norra Kärr?
För att förutsättningarna är så goda just här. De sällsynta jordartsmetaller som finns här är starkt efterfrågade och finns i stor mängd (Norra Kärr är fjärde största fyndigheten i världen!). Det som gör området extra intressant är att berget här inte innehåller höga halter av radioaktiva eller andra miljöskadliga metaller, vilket annars är ett vanligt problem. Det gör att man kan bryta metallerna, utan onödiga risker för omgivningen.

Vem ansvarar för miljön om företaget går i konkurs?
Tasman Metals kommer att avsätta stora summor pengar som säkerhet för att åtgärda eventuella skador, vilket är enligt gällande lagstiftning. Redan idag finns medel avsatta för detta. Vi avsätter sålunda medel som garanterar efterbehandling när gruvverksamheten avslutas. Om vi går i konkurs finns alltså ändå pengar för att ta hand om miljön.

Är det rätt att utländska företag får hämta hem vinster från en svensk naturresurs?
Sverige har, precis som många andra länder, en minerallagstiftning som välkomnar utländska intressenter. Men oavsett vem det är som äger gruvföretaget är det alltid svensk lag och svenska villkor som gäller. Man ska också komma ihåg att i en gruvverksamhet stannar övervägande delen av intäkterna kvar i närområdet och i landet i form av löner, skatter etc.

Hur länge ska gruvan vara i verksamhet och hur kommer det att se ut efteråt?
Hur länge man kan bryta metaller beror på en mängd faktorer, men som vi ser det kommer det finnas metaller för utvinning åtminstone 20–30 år framåt. Efter stängning kommer vi (med hjälp av de medel vi avsätter) att göra insatser för att djur och växter åter ska kunna leva naturligt i området.

Hur vet ni att vattnet i närområdet inte kommer att bli förorenat?
Vi har gjort åtskilliga tester, mer än vad som krävs, för att verkligen utröna om vattnet kommer att påverkas negativt eller inte. Alla testresultat visar samma sak – dricksvattnet och Vätterns vatten kommer inte att bli förstört. Vi kommer att fortsätta göra dessa tester även när gruvan är igång, så att vi säkerställer ett fortsatt rent vatten.

När är det tänkt att gruvan ska öppna?
Våra första planer omfattade en start av brytningen omkring 2016-2017, men den tidsplanen gäller inte bl.a. p.g.a. det rådande konjunkturläget. Först måste flera tekniska utredningar genomföras, och sedan måste en ansökan om miljötillstånd tas fram. Detta kommer att ta tid och idag har inget beslut tagits om att gå vidare med en sådan. Även finansieringen måste lösa sig.

Innebär inte gruvan en stor mängd ökad trafik och föroreningar?
Det kommer självklart att innebära att metaller ska transporteras från gruvan, men tack vare att E4 ligger så nära, kommer inga stora ingrepp behöva göras i naturen för att anlägga nya vägar. Vi måste komma ihåg att trafiken redan idag är stor på E4:an.

Blir det farligt att vistas nära gruvan?
Gruvan är idag planerad att vara ett dagbrott, det vill säga man bryter i öppen mark och inte nere i tunnlar under jorden. För att undvika olyckor kommer ett riskområde omkring dagbrottet att upprättas och inhägnas för att minimera onödiga risker och skador – vi pratar ändå om ett industriområde.

Kommer det att vara farligt att jobba i gruvan?
Norra Kärr kännetecknas av stor renhet och att jobba och vistas i gruvan är inte förenat med någon fara.

Hur stort område kommer gruvan att sträcka sig över?
Det är inte fastställt exakt var alla anläggningar ska ligga, men förmodligen blir hela området ett par, tre golfbanor stort.

Var ska allt placeras?
För att förenkla kan man säga att projektet består av tre delar: gruva, industriområde med anrikningsverk och slutligen ett sandmagasin. Det är idag inte klart var industriområde och sandmagasin ska placeras. Själva gruvan måste dock ligga vid Norra Kärr där fyndigheten också är belägen. Det krävs omfattande studier och utredningar innan man slutligen kan välja plats. Många olika aspekter ska vägas in i något som kallas lokaliseringsutredning och är något som krävs när man söker det slutliga miljötillståndet. Det slutliga valet är alltid en avvägning mellan teknik, miljö och ekonomi men även samhälleliga aspekter måste vägas in. Olika myndigheter och allmänhet ska också få säga sitt i de samråd som ska genomföras och måste genomföras. Tasman kommer dock att föreslå ett eller flera alternativ och idag arbetar vi brett med ca 30 lokaliseringar utspridda över tre kommuner.

Ska ni ha gruvdammar?
Vid de flesta gruvor finns så kallade sandmagasin, och ett sådant kommer även att finnas vid Norra Kärr. Det finns uppskattningsvis 10 000 dammar av olika slag i Sverige. De flesta underhålls inte. Det kanske inte alla vet, är att det sedan ca 150 år finns en gruva i norra änden av Vättern (Zinkgruvan). I äldre tider deponerades anrikningssand direkt i sjön, medan sand i dag deponeras i ett magasin på land. Så kallade gruvdammar kan byggas på olika sätt och sanden kan även deponeras på olika sätt t.ex. genom att pumpa en slurry. Detta är den vanligaste metoden i Sverige och kräver dammvallar. Andra metoder är avvattning (paste) eller t.o.m. torrdeponering. Om dessa metoder används behövs i bästa fall inga dammvallar alls och säkerheten ökar och risken för dammras minskar. Dammvallarna kan även de byggas på olika sätt och med olika material t.o.m. med anrikningssand. I Sverige finns ett system som heter GruvRidas som i praktiken reglerar detta. Mycket av vattnet från ett anrikningsverk recirkuleras men oavsett metod så måste överskottsvatten t.ex. från nederbörd släppas ut. Anrikningssanden i Norra Kärr har den stora fördelen att den har ett högt pH (över 9) och den består även till stor del av mineralet nefelin (”fältspat”) och faktiskt så används detta mineral i glas, keramer, och även som filler och pigment. Tasman har en förhoppning om att kunna sälja en stor del av det producerade avfallet, vilket skulle vara näst intill unikt för en gruva. Intresse finns redan från olika företag.

Varför återvinner man inte dessa metaller?
Sällsynta jordartsmetaller är inte så sällsynta som man kan tro. Det som är sällsynt är att man hittar dem i större utvinningsbara mängder. Generellt används dessa metaller i små mängder i alla applikationer, vilket gör det svårt att återvinna dem. I en mobiltelefon återfinns de i en komponent och i en annan telefon i en annan komponent. För att kunna återvinna metaller krävs det att källan är relativt homogen, ren och kvalitetssäkrad. I annat fall är det svårt att utforma en industriell process som fungerar. Det pågår forskning avseende återvinning av framförallt magneter och batterier och Tasman är med i ett projekt på EU nivå som handlar om just detta. Det är dock så att återvinning inte kan lösa världens ökande behov av resurser. Det gäller inte enbart sällsynta jordartsmetaller utan de flesta metaller. Ny miljöteknik kommer att kräva större mängder av metaller, metaller som enbart kan fås från gruvor. Återvinning kommer dock med all sannolikhet att bli en del av livscykeln även för dessa metaller framöver.

Vad händer om det blir nej till en gruva?

Tillgången på sällsynta jordartsmetaller minskar och Kina får fortsatt dominans av utvinningen. Det kan också innebära att ny miljöteknik inte kan produceras i den takt som efterfrågas, eftersom dessa metaller är nödvändiga beståndsdelar i dessa. I slutändan blir miljön och klimatet lidande. Utvinningen kommer också att ske i andra länder med sämre miljölagstiftning, från fyndigheter som är förorenande. Den svenska regeringen har dock prövat platsens lämplighet genom att bevilja en bearbetningskoncession (januari 2014). Kvar är att ansöka och få ett miljötillstånd som reglerar vilken miljöpåverkan som kan accepteras och vilka villkor som ska gälla för verksamheten t.ex. utsläpp till vatten, buller m.m.

Vad är en PFS?
Man kan i praktiken säga att en PFS (”Pre-Feasibility Study”), eller preliminär genomförbarhetsstudie på svenska är det andra steget i ett gruvprojekt, där de sista stegen omfattar en slutlig genomförbarhetstudie och slutligen en tillståndsansökan och projektering. I korthet så utgår man från de första skisserna från den preliminära lönsamhetsstudien (”Preliminary Economic Assessment”) och vidareutvecklar projektet, och fyller i mer detaljer. Man brukar säga att de ekonomiska och tekniska detaljerna i en sådan studie bör ligga i intervaller +-25% avseende kostnader och intäkter. Ett projekt är sålunda forfarande på ett konceptstadie, och både anläggningsdelar och tekniska lösningar kan komma att förändras inför det slutliga projektet. En PFS genomförs med ambitionen att först och främst studera om det s.k. basfallet fortfarande är lönsamt och tekniskt möjligt att genomföra.

Hur får jag mer information om detta projekt?
Vi kommer att kontinuerligt fylla på denna hemsida med mer material. Vi besöker många grupper av människor i Östergötland och Jönköpings län, och är mycket tacksamma för frågor och synpunkter. Frågor som återkommer, kommer vi att komplettera denna förteckning med. Den eventuella framtida miljötillståndsprocessen ger miljögrupper och närboende många möjligheter att ställa krav och få information.

Har du ytterligare någon fråga? Skicka in den här!