”Ingen anledning att oroa sig för dricksvattnet”

Vätterns vatten har egentligen aldrig varit så skyddat som nu. Med höga krav och säkerhetstänk påverkas inte råvattnet för dricksvattenproduktion av ny gruvverksamhet runt sjön. Det menar Måns Lindell, sakkunnig på Vätternvårdsförbundet.
– Myndigheternas krav måste vara så hårda att om man får tillstånd, då får gruvan helt enkelt inte utgöra någon risk för varken råvattnet eller ekosystemet, säger han.

Vätternvårdsförbundet, och föregångaren Kommittén för Vätterns Vattenvård, har sedan 1950-talet bland annat haft som uppgift att se till att vattenkvaliteten säkerställs i Vättern. Då var Vättern rejält påverkad av utsläpp som släpptes orenat ut i sjön. Sikten var försämrad och sjön var i stort sett grön av övergödning. Sedan dess har Vätterns vatten kontinuerligt förbättrats, och dagens värden är de bästa på mycket länge.
– Våra mätningar visar att det är låga halter av det mesta vi mäter. Vattnet är ”renare än rent” och många ämnen fortsätta dessutom minska. Men det finns förstås även ämnen i sjön som inte alls har där att göra! säger Måns Lindell.

Han pekar ut tre hotbilder för ekosystemets och däribland råvattnets framtid i Vättern. Det första är klimateffekter.
– Vättern är ett kallvattenekosystem och ett varmare vatten kan vara ett hot mot hela ekosystemet. Ett varmare vatten innebär även till exempel ökad alg-och bakterietillväxt. Men å andra sidan kommer det troligen finnas kallt vatten på djupet, så vattenintagen måste placeras på större djup i framtiden, menar Måns.

Nästa hotbild handlar om främmande arter, som avsiktligt eller oavsiktligt kommer till Vättern.
– Bland annat kan nämnas parasiter som exempelvis Cryptosporidium som orsakade magsjuka i Östersund när det kom in i dricksvattnet. Eller vandrarmusslan som kan sätta sig i intagsledningar och korka igen. Dessa och andra så kallade invasiva (främmande) arter kan därför påverka både ekosystemet och råvattenresursen.

Det tredje hotet kommer från miljögifter, såsom PCB (en industrikemikalie som förbjöds på 1970-talet), dioxiner (bildas vid exempelvis förbränning) och flamskyddsmedel (finns bland annat i elektronik, tyger och inredningsmaterial).
– Främst är det skulder från förr, då avfall släpptes orenat ut i Vättern, som fortsätter utgöra de stora miljögiftsproblemen. Men dagens kemikaliesamhälle kommer bli en svår nöt för Vätterns framtid, de flesta kemikalierna är ännu låga i vattenfasen men högre i till exempel röding.

Däremot ser Måns Lindell inte att ny gruvdrift kommer utgöra något hot mot Vättern som råvattentäkt för dricksvattenproduktion, bara myndigheternas krav är tillräckligt höga.
– Det finns ingen anledning i dagsläget att oroa sig för råvattnet, säger han och fortsätter:
– Det har funnits gruvdrift runt Vättern i flera hundra år (exempelvis Zinkgruvan i Askersund som har varit i drift sedan 1857) och sedan miljölagar kom till i slutet på 1960-talet har värdena blivit bättre. Utsläpp från dagens gruvverksamhet är en bråkdel av förr i tiden. Problemen från förr finns dock kvar idag genom läckage från gamla avfallsområden för vilka omfattande och kostsamma saneringar genomförs i Sverige. Så man kan lugnt fortsätta dricka vatten från Vättern.
– Idag är det så pass reglerat i lag, tillstånd och villkor att man inte ska få tillstånd att starta till exempel nya gruvor om man inte klarar kraven. Jag litar på att myndigheter och miljödomstolar fattar beslut med goda säkerhetsmarginaler för Vätterns råvatten och ekosystem för tillkommande verksamheter, säger han.

Vätternvårdsförbundet
Har sitt ursprung i Kommittén för Vätterns Vattenvård som bildades 1957, med syftet att bevara sjöns unika egenart och samordna åtgärder, övervakningsprogram och forskning i och omkring Vättern.
1989 ombildades organisationen till Vätternvårdsförbundet som driver övervakningsprogrammet vidare och bevakar olika intressen i och runt sjön. Förbundets arbete finansieras av medlemmarna; däribland kommuner, landsting, länsstyrelser och företag runt Vättern.
Arbetet sker bland annat genom att påverka samhällsplanering för sjöns bästa, samordna och utvärdera undersökningar, initiera konkreta åtgärder och sprida information om Vättern. Målet är att bevara sjön som näringsfattig klarvattensjö, bevara yrkes- och fritidsfiske samt friluftsliv och säkerställa vattentäktskvaliteten.

Kommentarer inaktiverade.